Häst förr i tiden åker
Men ridningen förekom hos adeln, i någon form eller gestalt i de lägre klasserna. Det man ser vid äldre bilder är ju när folk sitter inom en vagn efter en dragdjur. Armén var ju ridkunnigt om man uttrycker det så. Men då man tog sig mot kyrkan, så kunde man "parkera"(kunde inte låta bli det ordet) sina ekipage i speciella stallar, kallade för kyrkstallar.
Amazon, ifall du tar en tur mot Sala en gång och åker vidare mot Fagersta så kommer ni till ett litet samhälle som heter Salbyhed, strax söder om samhället finns Fläckebo kyrka(du ser tornet från korsningen i byn). Där finns det äldre kyrkstallar från talet bevarade, det var nog ej bara herrskapsfolket från godset(kommer inte ihåg vad gården heterI) som kom tillsammans med häst & vagn, dock det var nog även "vanligt folk" som kom med ekipage efter olika dragdjur.
Från NE
Ridning besitter säkert förekommit så länge som människan haft hästen (eller andra riddjur) likt tamdjur. Ridningens
Hästen
Gårdens viktigaste djur plats hästen. Den betydde förr i tiden vad traktorn betyder för dagens bönder. Med denna så kunde man plöja, köra ut gödsel, harva, och köra hem hö för vintern. I slutet av talet kom även slåttermaskinen såsom hästen kunde dra. Då slapp man slå allt med lie. Med hästen kund man även vid vintern köra hem höet som skördats i fäbodarna.
År hade man hästar inom Lima och i Transtrand. Under talet har man hållit sig med hästar av nordsvensk typ. beneath talet hölls småvuxna hästar av norsk typ. dem var av lantras samt motsvarar dagens norska dölehäst. De importerades vanligen ifrån Norge. Vid sekelskiftet då man införde tyngre jordbruksredskap började man skaffa grövre ardennerhästar eller nordsvenska hästar.
I skogen användes hästen på grund av att köra hem ved och virke. När skogsavverkningen sedan kom i gång vid mitten på talet fick hästen en massiv betydelse. Med den drog man ihop det virke som avverkats – lunnade – och sedan körde man timret från avverkningsplatsen